Minskad klimatpåverkan från plast inom kommunal verksamhet

Bakgrund – kommunal omställning till biobaserat kan driva på utvecklingen

Plast är ett av de mest förekommande materialen i vår vardag. Ungefär fyra procent av världens råoljeproduktion går till plasttillverkning. Hälften av detta, ca två procent, blir färdig plast och resten går åt för energianvändning i tillverkningen. Till 98 procent tillverkas plast idag av fossil råvara och bidrar därmed i hög grad till klimatpåverkan vid såväl tillverkning som förbränning eller kompostering/nedbrytning av produkten.

Sverige har åtagit sig att från 2005 till 2020 öka andelen förnybara energislag från 40 procent till 49 procent och att reducera utsläppen av växthusgaser med 17 procent. Sverige ska därmed bli den första fossilfria välfärdsnationen. Diskussioner och förändringar kring fossila material som energi, drivmedel och byggmaterial har pågått under en längre tid. Nu måste även klimatpåverkan från den fossilt baserade plasten lyftas och åtgärder vidtas för att ersätta den med andra lösningar eller gå över till förnybart samt återvunnet plastmaterial om klimatmålen ska uppnås.

De kommunala verksamheterna som deltar i projektet står i dagsläget för 4 000 ton koldioxidutsläpp per år enbart genom sin användning av skoskydd, handskar, förkläden, sopsäckar, soppåsar samt muggar, bägare och bestick. En stor del av dessa utsläpp kan minskas genom förändrade upphandlingskrav och ändrade arbetssätt som minskar plastanvändningen.

Genom att ställa om till plast som är tillverkad av återvunnen råvara eller bioråvara, som stärkelse eller socker, kan nettoutsläppen av koldioxid minska med upp till 55 procent jämfört med fossilbaserade produkter. Minskningen av utsläppen är beroende av vilka förnybara råvaror som används och hur många gånger råvaran återvinns. En stor del av engångsmaterial från vård och omsorg klassas dessutom som riskavfall på grund av smittorisk och måste destrueras genom förbränning. Dess klimatavtryck har stor potential att minska genom att istället använda förnybar råvara. Detta då biomaterialens hela livscykel ger lägre koldioxidutsläpp.

Upphandling är nyckeln

Projektet Minskad klimatpåverkan från plast inom kommunal verksamhet är därför ett angeläget projekt med Uppsala kommun som projektägare i samverkan med Linköping kommun, Norrköping kommun och Eskilstuna kommun. Uppsala kommun driver nätverket Uppsala Klimatprotokoll. Inom Klimatprotokollet finns en fokusgrupp som särskilt fokuserar på reducerad användning av plast. Uppsala har nyligen fått en projektansökan för Klimateffektiv upphandling beviljad från Klimatklivet med fokus på upphandling av plast. Eskilstuna driver initiativet Affärsplan Eskilstuna för att stärka näringslivet och skapa fler jobb. I Affärsplan Eskilstuna är cirkulär ekonomi och arbete med plast viktiga delar i planen. I Norrköping och Linköping har ett arbete med förändrade upphandlingsrutiner utifrån ett klimatperspektiv inletts. Projektet kommer under hela projektperioden att dra lärdom av andra projekt och insatser för att få helhetsbild över vad som pågår inom området.

Inom regionalfonden finns andra projekt som arbetar med att minska plastartiklar inom kommunal verksamhet. Några exempel är projekten:

• Utveckling och demonstration av biobaserade material för att minska utsläpp av växthusgaser i sjukvården, Östra Mellansverige
• Arena för Grön Tillväxt, Västsverige
  

Vad ska projektet göra?

Projektet ska i dialog med kommunala inköpsenheter, varuservice och plastleverantörer genomföra en kartläggning av plastflödet i kommunerna Linköping och Norrköping (Uppsala kommun har redan genomfört kartläggningen). Syftet med kartläggningen är att identifiera de plastvarugrupper som är viktigast att fasa ut ur systemet mot bakgrund av klimatpåverkan och användningsvärde.

Syftet med projektet är att minska klimatpåverkan från fossilbaserade plastprodukter genom att minimera användandet av plastprodukter i kommunal verksamhet. Detta kan ske genom att fossila plastprodukter ersätts med förnybara och återvunna plastprodukter.

Projektets mål är att:

• framställa upphandlingskrav som styr mot ett ökat användande av förnybara material som inte ger upphov till hälso- och miljöskadliga effekter
• volymerna av Linköpings och Norrköpings kommuners plastflöden har kartlagts och kvantifieras. Resultatet används för att planera kommande insatser samt beräkna möjlig förändring av plastflödena
• miljö- och klimatbedömningar av de mest använda och angelägna plastprodukterna har genomförts för att skapa kunskapsunderlag för vidare förändringsarbete kring upphandlingskrav
• verktyg och rutiner för samtliga deltagande kommuner för att minska klimat- och miljöpåverkan från plast genom förändrade upphandlingskrav ska ha tagits fram. T.ex. kan det innebära att leta upp ersättningsmaterial eller ersättningsprodukter i andra material eller andra lösningar
• projektet ska ha bidragit till att skapa dialog/erfarenhetsutbyte mellan aktörer inom plastbranschen, forskningsinstitut, myndigheter och andra offentliga verksamheter för att finna rimliga och relevanta upphandlingskrav. Detta i syfte att bidra till ökad tillgång på förnybar plast och ökat användande av återvunnen plast
• interna seminarier för utbildning och resultatspridning för användare och inköpare kring produktval, upphandling och inköp ska ha genomförts
• material för information och kommunikation internt och externt ska ha tagits fram

Målgrupper

Den primära målgruppen är kommuner med fokus på verksamhetsansvariga, upphandlare och inköpare samt konsumenter av aktuella produkter. Även regionen, landstingen, samt leverantörer och producenter av plastprodukter ses som primära målgrupper.