Tillväxtverket

Digitala projektledarträffar våren 2020

De ändrade förutsättningarna under våren 2020 medförde att Klimatsynk fick anordna vårens projektledarträffar digitalt i stället för på olika platser i landet. Projekten träffades i inom sina områden för diskussioner om metoder och erfarenheter. Träffarna inleddes med en inspirationsföreläsning kopplad till ett av projekten för att ge en inblick i utvecklingen på området. Det var dock inte möjligt att genomföra en träff för Hållbara transportalternativ.

Förnybar energi och Företagsstöd 21 april

Rad av solceller

Träffen inleddes med presentationer om industrirelaterad solcellsforskning från projektet Solar Värmland och projektet Miljödriven tillväxt i Värmland med en särskild inblick i hur företaget BVT Sweden i Säffle nått framgång med ventilapplikationer som möjliggör flexibilitet i grön elproduktion.

Under mötet diskuterades effekten av Covid-19 i projekten som gjort att planerade konferenser och möten med små och medelstora företag inte kan genomföras enligt plan. För företag i kris är det också svårt att nå fram i frågor som solenergi och omställning mitt i krisen.

Projekten inom Förnybar energi diskuterade tekniska frågor som design av solcellsinstallationer, snölaster, optimerare och Karlstads universitets arbete med exempelvis defekter på kiselsolceller. Energimyndigheten gav information om Solelportalen där det finns mallar för att underlätta upphandling och inköp av solceller. Vidare konstaterades att utbyggnaden av solenergi i Sverige är relativt långsam jämfört med andra länder. Det är en utmaning för forskningen att nå fram till företag varför stödsystemet för solenergi kan behöva stärkas.

Projekten inom Företagsstöd talade om sina erfarenheter av att stötta företag direkt med finansiellt stöd. En fråga var hur regionerna kan ge fler företag stöd till energikartläggning nu när Energimyndighetens stöd upphört sedan 30 april. Erfarenheterna visar att investeringsåtgärder ofta går till belysning, fönster och ventilation och mer sällan till investeringar i maskiner, eftersom de ofta blir för dyra i förhållande till möjlig energieffektivisering. En annan avvägning är att bedöma om ansökningen om investeringsstöd passar bäst i ERUF-projektet eller hos Klimatklivet.

Forskning och innovation 27 april

Mötet inleddes med presentationer av projektet Circular Hub som hjälper företag med inom mode-, textil- och möbelindustrin att utveckla cirkulära affärsmodeller. Projektet Vinster för miljö, resursanvändning och ekonomi med ny avancerad teknik för kylning av metaller berättade om Impinging jet-tekniken, det vill säga kunskapen om hur man med avancerad kontroll kan styra strålar av luft, vatten eller annat medium för att uppnå önskade effekter.

Effekten av Covid-19 i projekten har medfört att det är svårt att nå fram med erbjudanden om klimatsmart omställning till företag i kris, leveranser fördröjs och tillväxtmarknader i andra länder går inte att besöka. Samtidigt så frigörs tid hos företag och digitala möten blir en ny och lättare norm för möten.

Gruppen diskuterade hur man kan engagera små och medelstora företag i projekten, att företagen behöver se en ekonomisk potential i att samarbeta med projekt. Fler sätt att nå företag kan vara genom andra organisationer, kommunförbund, handelskammare, styrgrupp med flera. Det vore bra att sänka ”tröskeln” för små och medelstora företag i projekten genom mer informella kontakter, istället för krav på tydlig behovsframställan.

Hållbart byggande 6 maj

hus i stad med grönska

Mötet inleddes med en kortare presentation av projektet Samverkan för hållbara byggnader i en CO2-snål ekonomi - Fastighetsnätverket i Örebro som visade en film om projektets resultat. Sedan följde två presentationer, dels Resurseffektiva och framtidssäkra byggnader i Östra Mellansverige, dels bostadsprojektet Tamarinden i Örebro kommun. Bostadsprojektet Tamarinden vill bidra till en lösning på effektutmaningen i regionen och även har en plan för att minimera fordonstrafik.

Många av samarbetspartnerna i projekten är kommuner, som nu befinner sig i stabsläge som en följd av Covid-19. En vanlig målgrupp i projekten är bostadsrättsföreningar, som ofta har äldre personer i sina styrelser vilket gör att det kan bli en omställningstid för att gå över till digitala möten. Bostadsrätts-föreningar tar inte heller emot de entreprenörer som ska genomföra till exempel energieffektiviseringsåtgärder. En konsekvens kan bli att flera av projekten kommer att söka förlängning i tid. Även budget påverkas eftersom resekostnader och omkostnader i samband med fysiska möten uteblir.

I diskussionen framkom att det finns ett behov av kompetenshöjande insatser till berörda aktörer: till exempel Beloks Totalverktyg, Byggherrarnas Beställarkompetens och Energilyftet. Investeringsstöd vid renovering kan vara avgörande för att komma vidare med energieffektivisering av det befintliga beståndet. För utbyte och spridning av erfarenheter kan man använda bland annat Energikontoret Sverige, nätverket Lågan och Sektorsstrategierna.

Energieffektivisering i små och medelstora företag 12 maj

Mötet inleddes med en presentation av projektet Energieffektiviseringsnätverk som nu uppnått 11,6 % energieffektivisering hos de företag som ingår. Energikontor Mälardalen som driver flera nätverk berättade om arbetet och resultaten från företag. En lärdom är att det inte bara kostar att göra insatser, utan att det också kan bli dyrt att inte göra någonting. En tryckluftsläcka som upptäcktes 2016 men inte blivit åtgärdad kostar 2000 kr/månad vilket på fyra år blir närmare 100 000 kr.

Därefter visades den nylanserade webbsajten Guide för energieffektiva företag med mallar, verktyg och filmer om energieffektivisering i företag. Ett av verktygen är Företagets energitrappa som beskriver stegen i energiarbetet.

Diskussionen visade att vissa projekt är mer drabbade än andra av Covid-19. Exempelvis kan möten med små och medelstora företag och andra inte genomföras, man får hålla möten digitalt och byta arbetssätt. I vissa fall utvecklas då förbättrade metoder som kan behållas efter krisen. I projekt som arbetar över långa avstånd sparar man mycket tid när man kan ersätta heldagsmöten med effektivare digitala.

Många involverade företag har bett om förlängd projekttid på grund av fördröjda leveranser och andra svårigheter i nuläget.

Nuvarande situation ger också intressanta möjligheter, som i projektet Konkurrenskraft 2030 som har utvecklat en ny metod för att göra en digitaliserad hållbarhetsanalys. Analysen kan jämställas med en kartläggning och belyser de tre delarna social, miljömässig och ekonomisk hållbarhet.

I gruppen diskuterades hur man ska kunna nå företag som inte vill delta i exempelvis en workshop. Då blir det viktigt att vara med i andra forum som en näringslivsfrukost, där det redan är många företag som deltar.

Hållbara transporter, elektrifiering och biodrivmedel 14 maj

lastbil på väg

Mötet inleddes med en kortare presentation av ”Samverkan för ett fossilfritt Gävleborg” av Regionen och Länsstyrelsen. Mer fördjupade presentationer gjordes om projekten RATT-X, som vill skapa förutsättningar för förbättrad koldioxidsnål teknik och säkra tillväxten hos små och medelstora företag och Verklighetslabb – hållbara transportsystem, vars mål är att verka för en utbyggnad av E16 mellan Gävle hamn och Borlänge som Sveriges första fullt utbyggda elväg. Två kilometer elväg i demonstration har nu utvärderats.

Som en effekt av Covid-19 har arbetet i projekten gått ner i tempo. Planerade konferenser och seminarier har ställts in, skjutits fram eller gjorts om till digitala möten. En följd av rådande situation kan bli att flera av projekten kommer att behöva söka förlängning i tid.

Under diskussionspasset pratade gruppen om hur man i högre grad kan ta tillvara det fokus som transportområdet är i för närvarande. Vad är det för utmaningar som behöver lösas? Hur får vi till transporteffektiva och fossilfria person- och godstransporter? Inga fullständiga svar framkom, men det talades om hur respektive projekt är en del av lösningen. Det finns ett stort behov av en mer omfattande och strukturerad samordning för att nå sektorns nationella mål. En fördjupad samverkan med bland annat byggsektorn är också nödvändig för att komma vidare i arbetet med en fossilfri transportsektor.