Tillväxtverket

Den främsta vinningen är lärdomarna

Tinder-annonsering, infärgade cykelstråk och ett A-lag i innebandy som cyklar in på planen. Kan det vara ett sätt att knuffa människor mot ett mer hållbart resande? I projektet Knuffa resan rätt har de gjort just det och lärt sig mycket under resans gång.

Intresset för nudging är stort just nu. Mycket tack vare att Nobelpriset i ekonomi 2017 gick till professor Richard Thaler för hans arbete med just nudging, att genom små knuffar få människor att fatta bättre beslut.

Knuffa resan rätt, ett samverkansprojekt mellan kommunerna Eskilstuna, Nyköping, Västerås, Uppsala och Örebro, är nu avslutat och slutrapporten inskickad. Syftet var att få fler att använda cykel eller kollektiva färdmedel istället för bil i kommunerna. I och med det stora intresset för nudging har spridningen för projektet varit stor.

– Vi får en hel del förfrågningar om att presentera projektet, faktiskt har det spridit sig ända till Finland. Vi håller en del webbinarium och föreläsningar via nätet, men även på plats hos andra kommuner, säger Sabina Dernelid, projektledare.

En knuff mot något bättre

Att styra människor mot ett önskat val är egentligen något som företag använt sig av under lång tid. Det kan handla om att placera lösgodis nära kassan i matbutiken eller att påsarna som du plockar godiset i är större för att du ska köpa mer. Skillnaden med hur nudging använts i detta projekt är att knuffen sker mot ett bättre beslut. Knuffa resan rätt handlade om att testa nudging som metod och verktyg för att förändra beteendet mot ett hållbart resande.

– Den främsta vinningen är lärdomarna och den stora kunskapen vi fått, säger Sabina Dernelid. Under projektets gång har vi fördjupat vår kunskap om teorin bakom en beteendeförändring, och det är viktigt.

Sabina Dernelid har en bakgrund inom beteendevetenskap och anser att det är viktigt att den kunskapen finns med i tankarna.

– Det kan vara svårt att ta fram ”nudgar” om man inte förstår de bakomliggande mekanismerna, säger hon.

Under projektets gång har utbildningar hållits i samverkanskommunerna för att öka förståelsen för det bakomliggande beteendet som påverkar människors rörelsemönster. Utbildningarna var även öppna för näringsliv, kommuner och övriga organisationer. Inom beteendevetenskapen kallas det System 1-tänkande, det vill säga det vi gör utan att tänka på att vi gör det.

Språket är viktigt

Projektet är nu avslutat och alla projektgrupper från samverkanskommunerna ska träffas för att se hur de kan gå vidare.

– Jag ser det som viktigt att sprida den här kunskapen vidare, att ta det med sig i sättet vi jobbar. En enkel sak att börja med kan vara att inte skriva saker som ”lätt att parkera” och ”lätt att ta sig hit med bil” när man bjuder in till event av olika slag. Beskriv istället hur du enklast åker kommunalt eller att det finns cykelvägar i närheten, säger Sabina Dernelid. Det krävs förändringar på så många nivåer och då är språket en viktig del.