Tillväxtverket

En dag om de senaste klimatsmarta lösningarna i Sverige

Det är möjligt och lönsamt att växla till klimatsmart! Det blir tydligt när sex projekt representerades på konferensen ”En dag om de senaste klimatsmarta lösningarna i Sverige”. Bara några dagar innan FN:s klimatmöte COP24 drar igång i Polen 3 december tryckte bland annat Fores vd Mattias Goldmann och EU-kommissionen på vikten av klimatsatsningar och svenskt klimatledarskap. Dagen visar att kunskap och innovativa lösningar finns i Sverige, och nu krävs det ledarskap, samarbeten och spridning för att accelerera klimatomställningen. 

Klimatfrågan är vår tids ödesfråga och vår största utmaning. Sveriges klimatpolitiska ramverk och EU har i ett globalt perspektiv ambitiösa klimatmål. Som en del i att uppnå EU:s energi- och klimatmål går 2,8 miljarder kronor, 20 procent av Sveriges medel från EU:s regionalfond under perioden 2014-2020, till klimatsmarta satsningar.

Projektet Klimatsynk är en plattform för kunskapsutbyte och spridning som Energimyndigheten och Tillväxtverket driver för klimatsmarta projekt med finansiering från regionalfonden.

Sveriges klimatledarskap lönar sig

Sveriges tuffa miljölagar har gett möjlighet för svenska företag att ställa om tidigt, menar Mattias Goldmann. Och tid kan vara pengar: företag som är först i teknikomställning har stor chans att sälja och exportera. Som exempel nämndes Scanias export av en eldriven buss. De var först ut på marknaden med produkten och fick direkt intresse från flera internationella aktörer.

När Sverige visar att det är lönsamt att ställa om till klimatsmart kommer fler att följa vårt exempel. Det ger en möjlighet för oss att vara goda förebilder och visa klimatledarskap i världen.

Modig och banbrytande teknikutveckling

Sex projekt med fokus på teknikutveckling respektive samverkan presenterade sina resultat hittills. Mycket erfarenheter som förenar projekten. Bland annat att våga vara först, att lyckas göra något som ingen gjort förut, och att på så sätt lyckas inspirera andra till liknande insatser.

Professor Bahram Moshfegh vid Linköpings universitet och Högskolan i Gävle driver en testbädd för ny kylteknik av stål. Projektet har visat sig ge vinster för såväl ekonomi som miljö. Testbädden kan med hjälp av ”impinging jet” teknik styra kylprocessen i tid samt minska åtgången av vatten. Själva processen sker i två unika testanläggningar, det är få anläggningar i världen som klarar av så avancerade mätningar. Projektet har potential att spridas utanför Sveriges gränser.

Först i världen

Världens första elväg, Elväg E16, presenterades av Jan Nylander från Region Gävleborg. I ett inledande skede av projektet var det inte många som trodde att det var möjligt.

– Alla visste att det inte gick på grund av de lagar och regler som stått i vägen. Men tack vare att vi vågade så blev vi först i världen, säger Jan Nylander, och se hur det gick!

I detta projekt fungerar Region Gävleborg som en neutral och drivande samhällspartner för det nödvändiga samarbetet mellan företag, universitet och myndigheter. Elväg E16 har inneburit oändliga möjligheter och har välkomnat besök från hela världen. Efter att ett tyskt-svenskt samarbete om elvägar inletts 2017 har tre liknande tyska projekt startats upp med motivationen att elvägar är billiga, tysta och rena.

Solel i mörka Norrland

Genom att öka kunskapen om solel vill projektet Arctic Solar få fler i Norrland att investera i solpaneler. Piteå Science Park och Piteå industri driver tillsammans det treåriga projektet. Många ställer sig frågande till om det verkligen är möjligt att driva ett projekt om solel i norra Sverige, men det går alldeles utmärkt.

– Visst är det mörkt häruppe på vintern, men våra årliga soltimmar står sig riktigt bra, säger Anna Mård från Arctic Solar.

Piteå har 2000 soltimmar per år, i jämförelse med Freiburg i Tyskland som har 1700 soltimmar och en stor mängd installerade solpaneler. Kylan i Norrland är inte heller någon nackdel, den påverkar faktiskt effekten positivt och vi tjänar på att solens strålar reflekteras i snön.

I augusti invigdes Solvåg, en grön park och forskningsanläggning för dubbelsidiga solpaneler. Tvärtemot hur forskningsanläggningar brukar se ut så är den här snyggt designad och öppen för allmänheten.

Panel

Jan Nylander (Region Gävleborg), Anna Mård (Piteå Science Park) och Bahram Moshfegh (högskolan i Gävle och Linköpings universitet)

– Det är när det blir enkelt och användarvänligt som det kan bli kommersiellt, avslutar Anna Mård.

– Vem vet, snart kanske vi kan installera solpaneler längs med elvägarna för att driva all trafik där. Möjligheten finns! Snart kanske vi alla sitter tillsammans och samverkar över projektgränserna, säger Jan Nylander.

Samverkan ger bättre resultat

Analyser, rapporter, kontinuerlig uppföljning och inte minst kommunikation inom fem områden har gjort projektet Fossilbränslefria kommuner i region Skåne lyckat. Områdena är kommunutmaningen, fordonsflottan, tjänsteresor, fastighetsägare och uppvärmning.

– Vi har gjort en kraftsatsning för att stötta den lokala nivån och kommunerna i deras omställningsarbete, säger Johannes Elamzon, projektledare vid Länsstyrelsen Skåne. Med ett gemensamt mål om 100 procent fossilbränslefri el år 2020 har vi stöttat de som vill vara med på alla sätt vi kan.

Efter bara två år har projektet lett till att kommunerna tillsammans minskat sina koldioxidutsläpp med 10 000 ton.

Allt handlar om kunskap

Per Edén och Johan Kostela från högskolan i Dalarna jobbar med samverkan, genom att tillföra kunskap om hållbarhet till företag. I Sverige är de helt unika i sin satsning med att använda KTP, Knowledge Transfer Partnership, som ett arbetssätt.

– Allt handlar om kunskap, akademisk kunskap, säger Per Edén.

Projektet innebär att en nyutexaminerad akademiker på heltid genomför ett strategiskt kvalificerat utvecklingsprojekt hos ett företag i regionen. En marknadsmässig lön betalas ut, där hälften betalas av företaget och hälften finansieras med projektmedel. Det ger en större möjlighet för företagen att ta in den kompetens de behöver, och även möjliggöra för forskningsprojekt som annars kan vara svåra att genomföra.

Sund konkurrens

Kan företag sänka sin energianvändning genom nätverksdeltagande? Ja!, det visade Erika Strömvall från Energimyndigheten.

Genom företagsnätverk får företagentillgång till en upphandlad energiexpert och samt individuell expertrådgivning.

De företag som deltagit i nätverken har höjt sin energikompetens och handlingsplanen har konkretiserats.

– Det finns ett visst mått av sund konkurrens, man sporras att göra mer, säger Erika Strömvall.

Erika Strömvall (Energimyndigheten), Johannes Elamzon (Länsstyrelsen Skåne) och Per Edén (Högskolan i Dalarna)

Människor ska känna att EU investerar i det som är viktigt för dem

Stefan Welin på EU-kommissionen i Bryssel förklarade varför klimatfrågan är viktig för EU och EU:s sammanhållningspolitik, med insikten om att radikala förändringar krävs.

Omställningen är en möjlighet för Sverige att bli ledande inom områden som miljö, hälsa, ekonomi samt konkurrenskraft för svenska företagen. Men det kräver stora sociala och strukturella förändringar. Det är ännu en anledning till att strukturfonderna satsar på klimatet.

Nytt förslag från EU-kommissionen

För att få ett grönare och mer koldioxidsnålt Europa vill EU-kommissionen främja sju områden vid nästa programperiod (2021-2027) för Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF). Förslagen innefattar:

  • Energieffektiviseringsåtgärder – till exempel energieffektiv renovering av offentliga byggnader och bostäder, eller förbättrad energieffektivitet hos små och medelstora företag.
  • Förnybar energi – här fokuseras på förnybar energi, främst vid småskalig elproduktion och energiteknik.
  • Smarta energisystem, smarta nät och smart lagring på lokal nivå.
  • Klimatanpassning, riskförebyggande och motståndskraft mot katastrofer i samband med klimatförändringen.
  • Hållbar vattenförvaltning – för att förbättra vattensystemen investeras det i uppsamling och behandling av spillvatten.
  • Övergång till cirkulär ekonomi – för att öka medvetenheten och utveckla resurseffektiviteten när det kommer till återvinning och avfallshantering.
  • Biologisk mångfald och grön infrastruktur i stadsmiljö samt minska föroreningarna – det kan handla om att förbättra luftkvalitén eller sätta in åtgärder för att minska buller.

Lära sig av andra

Diskussionerna under dagen visar att det finns kunskap och lösningar, men att det kräver ledarskap och starka samarbeten för att snabba på klimatomställningen. Just samverkan är något som behöver vidareutvecklas, det finns mycket att vinna på att lära av varandra.

Det är vid erfarenhetsutbyte som inspiration och motivation kan spridas, och det kan leda till att fler klimatsmarta projekt vill fortsätta utvecklas runt om i landet. EU:s regionalfond har möjliggjort viktiga klimatomställningar som annars inte hade kunnat sjösättas. Utöver de sex projekt som presenterades under dagen finns cirka 150 till i regionalfondsportföljen runt om i Sverige.

Filminspelning av dagen (fyra delar)

En dag om de senaste klimatsmarta lösningarna i Sverige - Del 1
Medverkande: Johan Wullt, EU-kommissionen, Sverige; Tim Brooks, Tillväxtverket; Anita Aspegren, Energimyndigheten; Karin Fant, Energimyndigheten; Christina Imander, Tillväxtverket; Madeleine Nilsson, Tillväxtverket; Mattias Goldmann, vd Fores med 2030-sekretariatet.

En dag om de senaste klimatsmarta lösningarna i Sverige - Del 2
Medverkande: Bahram Moshfegh, Linköpings universitet och Högskolan i Gävle; Jan Nylander, Region Gävleborg; Anna Mård, Arctic Solar, Piteå Science Park.

En dag om de senaste klimatsmarta lösningarna i Sverige - Del 3       
Medverkande: Stefan Welin, EU-kommissionen DG REGIO; Johannes Elamzon, Länsstyrelsen Skåne; Per Edén, Högskolan Dalarna.

En dag om de senaste klimatsmarta lösningarna i Sverige - Del 4
Medverkande: Erika Strömvall, Energimyndigheten; Johannes Elamzon, Länsstyrelsen Skåne; Per Edén, Högskolan Dalarna; Carl Mikael Strauss, Naturvårdsverket; Stefan Baier, Tillväxtverket.

Presentationer från konferensen, 20 november 2018

Ger regionalfondens insatser för klimat och energi resultat? Ger regionalfondens insatser för klimat och energi resultat? (Karin Fant, Energimyndigheten)

Vad är Interreg? (Christina Imander, Tillväxtverket)

Samarbeta med andra länder (Madelen Nilsson, Tillväxtverket)

Ny teknik inom stål minskar koldioxidutsläpp (Bahram Moshfegh, högskolan i Gävle och Linköpings universitet)

Världens första elväg (Jan Nylander, ELvägE16 Region Gävleborg)

Dubbelsidiga solpaneler i nordiska förhållanden (Anna Mård, Arctic Solar, Piteå Science Park)

Varför satsar EU:s regionalfond på klimatet? Hur ser det ut i nästa programperiod EU2020+?
(Stefan Welin, EU-kommissionen DG REGIO)

Hur kan skånska kommuner bli fossilbränslefria? (Johannes Elamzon, Länsstyrelsen Skåne)

Vad kan en akademiker göra för hållbar utveckling i SME? (Per Edén och Johan Kostela, Högskolan i Dalarna)

Hur sänks företags energianvändning genom nätverk?Hur sänks företags energianvändning genom nätverk? (Erika Strömvall, Energimyndigheten)

Vem kan få stöd för lokala insatser från Klimatklivet? (Carl Mikael Strauss, Naturvårdsverket)