Tillväxtverket

Bäst i världen på skog och filamentösa svampar

När projektledare samlades på Tillväxtverket den 25 april var det många eldsjälar som presenterade intressanta projekt. En gemensam önskan om nätverk och inblick i varandras projekt genomsyrade hela dagen, vilket märktes på dikussionerna under dagen.

Dagens diskussioner handlade om svårigheterna i att mäta resultat och kommunicera dem. Hur vet man egentligen hur stor del av resultatet som beror på projektet i sig och hur stor del kan bero på konjunkturen? En lösning kan vara att hitta nya saker att mäta, som antalet nya nätverk som skapats, eller att nöja sig med att projektet har gett en positiv effekt. När ett resultat ska kommuniceras tyckte många av projektledarna att det gav en trovärdighet att kunna koppla resultatet till forskning. Kan då egna indikationer att mäta skapas så blir det enklare att anpassa och hitta en infallsvinkel som känns relevant att kommunicera.

Kommunikationen blir också viktig i rekryteringen av företag och forskningsprojekten sinsemellan. En önskan om att på ett överskådligt sätt kunna hitta alla projekt inom sitt område fanns bland flera deltagare. För att undvika att uppfinna hjulet två gånger med hjälp av skattemedel. Det skulle också kunna gynna samverkan och samarbete, samt undvika att samma företag tröttas ut i flera projekt samtidigt. 

Klimatsmart innovation

Paper Province är en klusterorganisation som grundades 1999. Idag är de 104 medlemsföretag, har 12 anställda, omsätter cirka 20 miljoner och fortsätter att växa. Peter Edberg, som var med och grundade organisationen, berättar att i Värmland, där den största delen av arbetet sker, är kompetensförsörjning viktigt. Skogsindustrin är stor och kompetensen och attraktionskraften behöver höjas.

Peter berättar att det varit svårt att hitta folk i allmänhet, och särskilt svårt att rekrytera tjejer. För att råda bot på det problemet har ett företag valt att utforma annonser för att attrahera kvinnor, vilket gett resultat.

Organisationen har tidigare blivit Tillväxtvinnare och har jobbat med upp mot 15 projekt, varav det absolut viktigaste, enligt Peter, är Klimatsmart Innovation. Det handlar om små och medelstora företag i skogliga värdekedjor. Ett exempel är arbetet med tjänstefiering, där fokus flyttas från produkt till värde för kund. Projektet har en budget på 12,4 miljoner och deltagande aktörer är Region Värmland, Karlstad Universitet, Tillväxtverket och Vinnväxt.

Peter berättar om en rad aktiviteter som blivit möjliga tack vare projektet, och han lyckas engagera många av projektledarna på plats. Bland annat har projektet lånat ut en konsult i tre dagar till små och medelstora företag i syfte att bidra med kommunikation om grön ekonomi. Intresset bland unga ingenjörer hör ökats genom att studenter från Chalmers har fått åka ut till åtta utvalda företag för att arbeta med internationalisering. Detta har skett genom att små och medelstora företag har bjudits med på internationella konferenser arrangerade av Business Sweden.

Att göra guld av avfall

Yvonne Söderström Nordin från Örnsköldsvik jobbar med BioRaff 2020. De har sett en utmaning i att mänskligheten ökar, vilket också innebär att vi äter allt mer och fiskproduktionen räcker inte längre till. Därför har detta projekt, som sträcker sig över tre år, fokuserat på att öka fiskproduktionen. Möjligheterna hittar de i skogen, där det finns möjlighet att göra fiskmat av skogsråvara. Bland annat har de utvunnit ett nytt protein som ett alternativ till det fiskmjöl fiskar matas med idag. Annan alternativ kost är också under bearbetning, som filamentösa, quorn-liknande svampar.

En stor utmaning har varit de många regler som finns när det kommer till livsmedel. Därför har en förstudie gjorts och potentiella möjligheter vid ett nytt raffinaderi tagits fram.

Ett annat gott exempel från projektet är arbetet med metanol. Det är en av världens mest använda kemikalier, både inom kemiindustrin och som drivmedel. Utmaningen med att driva forskning på metanol är att den är kraftigt förorenad och luktar väldigt mycket. Ett litet pilotprojekt med syfte att försöka rena och ta bort metanolen och utvinna energi har bedrivits.

– Hittills har vi fått jättefina resultat och piloten är redo för att kommersialiseras, avslutar Yvonne.

Utveckling och demonstration av biobaserade material i sjukvården – För ett hållbart och konkurrenskraftigt Sverige

Om det pratade Andras Baky och förklarade att det finns en stor utmaning i all plast som förekommer på sjukhuset i och med alla engångsartiklar. Nu tittar man på om det går att minska plasten men fortfarande hålla sig inom de hygienkrav som finns. Hittills har arbetet med att byta ut plasten i engångsförkläden till bioplast påbörjats. Det är ett smalt projekt vilket gör att de kan fokusera tydligt på just den här utmaningen. Tre parter ingår i projektet, RISE, Region Uppsala och GAIA, och de har alla fått olika ansvarsområden. Det nya förklädet görs i huvudsak av etanol och började tillverkas i Brasilien där det är relativt billigt. Utöver etanol ingår även polyeten och rapsolja. Enligt en livscykelanalys skulle 3,2 miljoner förkläden som ersätts innebära en utsläppsminskning på upp till 60 procent.

Andras vill att upphandlare ska se nyttan med det här och på så sätt påverka avsändaren positivt. Men han räknar med att det kommer ta tid.

Presentationer från projektledarträff 25 april 2018
– Forskning och innovation – Koldioxidsnål ekonomi