Tillväxtverket

Fem Klimatsynksprojekt medverkade på Plattformsdagarna

Plattformen för hållbar stadsutveckling anordnade 6–7 december Plattformsdagarna i Göteborg. Temat på konferensen var 'Ny politik för levande städer – hur vill du bidra?'. En karakteristisk del av programmet var de så kallade kunskapsdialogerna. Över femtio aktörer, varav fem Klimatsynksprojekt, bidrog med sina kunskaper och erfarenheter genom att anordna varsin kunskapsdialog med en grupp konferensdeltagare.

Klimatsynksprojektens kunskapsdialoger: Hållbar konsumtion, stadsnära handel, byggdialoger och förorten som tillväxtmotor

  • Ämnet för projektet Den koldioxidsnåla platsens dialog var ’Hur kan vi vässa den kommunala verktygslådan för hållbar konsumtion?’. Projektet, som drivs av Umeå kommun, inledde med att beskriva hur kommunen, inom ramen för projektet, ska arbeta med transportplanering och konsumtionsvaneundersökning för att främja hållbar konsumtion. Under dialogen tog deltagarna upp att de vill se konsumtion av kvalitet snarare än slit och släng, ökat delande samt att samhällets infrastruktur ska underlätta att konsumera klimatsmart. Konsumtionsvaneundersökningar, som de i Umeå, kan ge statistik på bostadområdesnivå och stimulerar till frågan "varför ser konsumtionen så olika ut?"
  • Med projektet Hållbart resande i ett växande Värmland vill Karlstads kommun visa att ett attraktivt centrum med mindre biltrafik kan gynna handeln. Utgångspunkten för projektets kunskapsdialog var ’Hållbart resande i ett växande Värmland, utmaningar med framtidens handel’. Dialogdeltagarna diskuterade att när städer förtätas gör det att fler människor bor i centrum. Det skapar mer aktiva centrum och ökar den upplevda tryggheten genom att fler människor rör sig på samma ytor. Utvecklingen i centrum går mot mer upplevelser. Konsumtion av tjänster ökar. Planeringsmässigt behöver vi samla ihop sällanköpshandeln bättre. Det är kommunens ansvar att i växande städer planera för att skapa närhet mellan arbete-boende-handel. Vidare lyftes att varulogistiken kan bli mer hållbar genom att använda samlastningscentraler samt transportera nattetid för att avlasta dagtrafiken. När deltagarna blickade framåt trodde flera att bilanvändningen kommer minska.
  • Luleå kommun har i samarbete med Sveriges Byggindustrier och Fastighetsägarna initierat Byggdialogen. Satsningen ska vara en väg in för fastighetsägare och privatpersoner som vill påbörja ett byggprojekt. Luleå kommun samarbetar med Luleå Tekniska Universitet i projektet Doris- doktorand för resurseffektivitet i samhällsbyggandets för att utveckla konceptet. I sin kunskapsdialog 'Byggdialog i tidiga planeringsskeden – vägen mot ett hållbart bostadsbyggande?' lyfte projektet bland annat frågan hur beslutsprocessen ser ut i andra städer. Diskussionen landade i att det behövs en tät dialog under både planerings- och genomförandeprocesserna för att öka sannolikheten att de hållbarhetsåtgärder som finns med i planeringen blir verklighet i genomförandet.
  • Projekten Stadslandet Göteborg och Grön BoStad Stockholm höll en gemensam dialog om ’Förorten - den nya motorn för hållbar ekonomisk utveckling’. Projekten inledde med att prata om "Centrum och periferi": hur kan de periurbana områdena bli en motor för utveckling av hållbar ekonomisk utveckling? Samtalsgruppen diskuterade vikten av att stärka lokalsamhället för att länka samman staden på olika nivåer. Vidare behöver projekt vara verktyg för att åstadkomma långsiktiga förändringar, inte bara att uppfylla projektets mål. Bort med allt som inte kommer att överleva efter projektets slut. Motorn kan vara att facilitera förändring medan bränslet är småföretagen och handlarna i området.


Plattformsdagarna Hållbar konsumtion Stadsutveckling

Kunskapsdialogerna inleddes med att deltagarna fick lyssna på en podcast som dialogarrangörerna hade spelat in. De över femtio podcasten kommer att tillgängliggöras på Hållbar stads webbplats. Varje dialog summerades i en tweet under #hallbarstad.

Reflektera över historia och nuläge för att bygga för framtiden

Vid konferensens seminarier beskrevs stadsutveckling ur historiskt, nuläges-, och framtidsperspektiv:

  • Karolina Skog, Miljö- och stadsutvecklingsminister, lyfte att en nationell strategi för stadsutveckling ska tas fram där transporter och grönska i städer är viktiga delar. Barn ska kunna andas ren luft, vara trygga i sina närmiljöer och ha tillgång till natur oavsett social status.
  • Karolina Skog, Alexander Ståhle, KTH och Spacescape, samt Monica Von Schmalense, White, var alla tre inne på att städer under hela 1900-talet byggdes med bilen i fokus. Framöver vill de se att städer byggs med människan i fokus genom att, som Von Schmalense uttryckte det, ”öppna upp bottenytan och utnyttja mellanrummet”.
  • Plattformsdagarnas ungdomspanel var överens om att god stadsutveckling framöver är att designa städer utifrån hur de ska se ut om 100 år, och sedan utgå från denna bild när städer byggs idag. Samtidigt behöver vi bygga flexibelt för att kunna anpassa för en okänd framtid.
  • Johanna Nilsson och Maria Lillieström, Härifrån, liknande den urbana normen vid den maktobalans som könsnormer skapar. Båda utmaningarna handlar om vem som har resurser och möjlighet att sätta dagordning samt vem som är tolkningsföreträdare. För att utmana den urbana normen ser Härifrån behov av: att tänka tvärtom; ha olika lösningar på olika platser; inte alltid fatta beslut baserat på vad som är "bäst för flest"; reflektera över hur exempelvis media uttrycker sig om olika platser.

Fortsatt myndighetssamarbete för hållbar stadsutveckling

Energimyndigheten, Tillväxtverket, Trafikverket, Boverket och Naturvårdsverket har ett gemensamt uppdrag att driva Plattformen för Hållbar stadsutveckling. Patrik Faming, nationell samordnare på Boverket, för Plattformen för hållbar stadsutveckling beskrev Plattformens arbete under året och lyfte att följande saker efterfrågas:

  • Sammanhållen samhällsplanering
  • Verka för att lösa målkonflikter som finns kopplade till hållbar stadsutveckling
  • Vara en neutral mötesplats
  • Viktigt att kunna möta och ha dialog med staten samlat.
  • FOI - sprid resultat av forskningen.
  • Visa finansieringsmöjligheter
  • Sprida exempel

Plattformsdagarna avrundades med att Plattformens styrgrupp, bestående av de fem myndigheternas generaldirektörer, gemensamt blickade framåt. Nyckeln till lyckad samverkan menade styrgruppen är lyhördhet för den andres perspektiv; att ha insikt om sin del i helheten; hitta personer som vill, kan och vågar, och att kollegor i samarbetsgruppen på de olika myndigheter samarbetar på många olika nivåer. Samhällsproblemen är komplexa och behöver hanteras multidisciplinärt.

Knappt två veckor efter Plattformsdagarna tillkännagav regerigen att Plattformen för hållbar stadsutveckling ersätts av Rådet för hållbar stadsutveckling. Utöver de fem Plattformsmyndigheter kommer även Formas, Länsstyrelsen, Myndigheten för delaktighet, Statens centrum för arkitektur och design, ArkDes samt Vinnova att ingå i rådet. Rådets uppdrag, som sträcker sig till 2022, är att "driva och samordna arbetet för hållbar stadsutveckling i Sverige".

Plattformsdagarna Hållbar stadsutveckling

Stämningen var god när Plattformens styrgrupp diskuterade framtid.