Tillväxtverket
Bild Malin Grönborg

                                                                                                                     Bild Malin Grönborg

Umeå drar ned på koldioxidutsläppen

Projektet Den koldioxidsnåla platsen ska sprida kunskap och medvetenhet kring människors klimatpåverkan. I samverkan mellan kommunen, universitetet, näringslivet, föreningar och allmänheten ska Umeå bli en plats där miljöpåverkan genom koldioxidutsläpp blir så liten som möjligt.

Som ett led i miljöarbetet driver Umeå kommun i samarbete med andra aktörer sedan hösten 2016 projektet Den koldioxidsnåla platsen, med målet att utarbeta verktyg och metoder för att göra Umeå till en plats där så lite koldioxid som möjligt släpps ut. Tillväxtverket stöttar med medel genom EU:s regionala utvecklingsfond och projektet har en total budget på 24 miljoner kronor.

- Umeå ligger väldigt långt framme när det gäller miljöarbete, säger Anna Gemzell som är projektledare på Umeå kommun. Med det här projektet vill kommunen arbeta mer med lösningar för en hållbar livsstil för umeåborna. Hållbara och klimatsmarta konsumtionsmönster är helt avgörande för att nå det långsiktiga klimatmålet.

En del av arbetet handlar om att ta fram statistik och underlag för Umeås klimatpåverkan ur ett konsumtionsperspektiv, det vill säga hur vår konsumtion ger upphov till utsläpp i andra delar av världen genom det vi importerar. Projektet går också ut på att ta fram metoder och verktyg för att bygga ett mer hållbart samhälle.

Under vintern kommer man att genomföra en konsumtionsvaneundersökning för att ta reda på hur umeåbornas vanor ser ut. I enkätform får människor svara på hur de lever, äter och hur de konsumerar.

Det genomförs också aktiviteter och konkreta åtgärder för att underlätta invånarnas val för en klimatsmart livsstil. Bland annat ska Umeås bilförsäljare utbildas för att möta kundernas frågor om elbilar och elbilsladdning. Ett stort intresse har ellådcykelpoolen U-bike fått. Genom den kan umeborna hyra en eldriven cykel för att frakta hem varor i stället för att ta bilen.

- Den första cykelstationen kom på plats i september efter en testperiod under sommaren, och vi kan konstatera att intresset är enormt, säger Anna. Nästa vår kommer vi att installera en station till i centrala Umeå.

Under hösten etableras också ett nätverk för hållbara restauranger där restauranger som vill skapa en mer hållbar näring får hjälp med kompetensutveckling och coachning. Nätverket finns sedan tidigare i Stockholm, Göteborg och Malmö.

Tillsammans med kommunens energi- och klimatrådgivning genomfördes kampanjen ”Bli vän med solen” för att väcka intresse för solel och få fler att montera solceller på taken. 500 facebook-följare och en informationskväll med drygt 70 deltagare har man åstadkommit än så länge, och som en del i kampanjen har energi- och klimatrådgivningen besökt ett antal stadsdelar i stan samt orter runt om i Umeå kommun.

Projektet Den koldioxidsnåla platsen har en viktig koppling till universitetet vilken har en stor del i att Umeå kan profilera sig som miljöstad. På universitetet bedrivs forskning kring miljöfrågorna och en framgångsfaktor är det samarbetsavtal som har funnits mellan universitetet och kommunen sedan 2011 kring just hållbar stadsutveckling.

Sliperiet är en innovationsplattform och mötesplats vid Umeå universitet där gränser korsas mellan den akademiska världen och det övriga samhället. Här finns prototyplabb och studios för visualisering och mediaproduktion. Sliperiet rymmer också en företagsinkubator och kontorsplatser. Här är projektets mötesplats och här finns verkstäder för idéutveckling och kompetenshöjning.

- En viktig del är att få människor att vakna upp och se sin egen roll i att skapa ett mer hållbart samhälle, säger Anna Gemzell. Det är en stor del av utmaningen. Umeås invånare har en relativt låg medelålder och genom universitetet finns det många med akademisk utbildning. Det kan vara en anledning till att umeåborna i allmänhet har en väl utvecklad miljömedvetenhet och redan idag gör miljömässigt hållbara val. Många väljer cykeln i stället för bilen. Och där kan vi i kommunen stötta genom att förändra kontexten, till exempel bygger vi nu en ny cykelbro över älven, vilket kan förkorta färdvägen med cykel väsentligt. Det blir ytterligare ett incitament att låta bilen stå och ta cykeln. Det får inte bli för komplicerat och krävande att agera miljömässigt i vardagen.

- Det finns många goda tankar om aktiviteter och saker som kan utvecklas och förbättras för att nå våra energimål, fortsätter Anna. Projektet sträcker sig till 2019 och vår målsättning är att de verksamheter och aktiviteter som vi testar och utvecklar i projektet ska gå att implementera i ordinarie verksamhet så att de kan fortsätta att leva. 

PROJEKTETS TRE DELAR

1.) Beslutsstöd. Nya metoder för resvane-, boende- och konsumtionsvaneundersökningar ska utvecklas för att få en bättre bild av Umeås klimatpåverkan och därmed ett bättre underlag till en koldioxidsnål samhällsplanering. Syftet är även att se över hur kunskap och data ska kunna göras tillgänglig och visualiseras för invånare och beslutfattare.

2,) Samla och sprida kunskap. Spetskompetens från akademi, näringsliv och offentlig sektor knyts till projektet. Syftet är att vi tillsammans ska utveckla nya metoder och verktyg för att på bästa sätt ta hand om nya idéer, kunskap och uppföljning inom respektive problemområde. Resultat och kunskap från projektet ska spridas bland annat via en årlig konferens.

3.) Testa och utveckla metoder för att underlätta hållbara val. Med stöd från resultaten från de övriga delarna ska kommunen skapa förutsättningar för sätt att leva och resa koldioxidsnålt inom Umeå. Men det är invånarnas vanor och ageranden som skapar det verkliga resultatet i att åstadkomma en hållbar stad och minskad klimatpåverkan.


Källa: Umeå kommun