Tillväxtverket

Teknik och sociala aspekter i hållbart bostadsbyggande

Att hitta testbäddar och mötesplatser för aktörerna. Det är några av de utmaningarna för forskningsprojektet Grön BoStad Stockholm i arbetet med att skapa hållbar stadsutveckling med en koldioxidsnål ekonomi och samtidigt motverka segregation i bostadsbyggandet.

Befolkningen i Stockholmsregionen beräknas öka från dagens 2,2 miljoner till 2,7 miljoner 2030 och tre miljoner 2045. 300 000 bostäder räknar man med måste byggas fram till 2030. På senare år har också den stora mängden av nyanlända ökat trycket på bostadsmarknaden och det krävs tusentals tillfälliga bostäder. Den ekonomiska segregationen mellan boendegrupper, bostadsområden och mellan kommuner fortsätter också snabbt att öka.

Projektet Grön BoStad (GBS) startade 2016 och ska bidra till Stockholmsregionens hållbara stadsutveckling med flera bostäder och minskad segregation. Det ska även stödja övergången till en koldioxidsnål ekonomi genom att främja tillväxten av små och medelstora företag inom bygg- och miljöteknikbranschen. Projektet har fått bidrag från EU:s strukturfond och är ett samarbete mellan Länsstyrelsen, KTH, Sustainable Innovation och IVL (Svenska Miljöinstitutet).

- Många aktörer har dessa frågor på sin agenda, men få har kopplat ihop hållbarhet och segregation, säger Erik Stenberg som är forskare på KTH och projektledare för Grön BoStad. I en fastighet som renoveras för att bli mer miljöanpassad stiger ju hyrorna och det gör att hyresgäster med begränsade resurser kanske tvingas flytta ut.

Projektet vänder sig till små och medelstora miljöteknikföretag inom cleantech, byggsektorn och konsultbranschen. Samarbetet med de olika aktörerna i projektet ger förutsättningar för företagen att delta i innovationsinriktade upphandlingar och för kommuner och andra beställare att kunna utveckla sin upphandlarfunktion och ställa rätt krav. Byggbolagen står i många fall redo att bygga, men kommunerna måste som beställare höja sin kompetens i hur man gör upphandling för den här typen av projekt. Grön BoStad kommer att tillhandahålla upphandlingsstöd för att underlätta proceduren att till exempel få in ny koldioxidsnål teknik och nya miljövänliga material i bostadsbyggandet. Detta skapar tillväxt hos innovativa företag och lockar fram relevanta företag som vill vara med och bidra i den byggboom som är.

GBS-projektet ska också skapa en arena med syfte att koppla samman beställare, konsulter och leverantörer samt erbjuda rådgivning och sprida kunskap till företag och kommuner inom hållbar stadsutveckling. Det ska också engagera fler kvinnliga företagsledare och innovatörer, koppla in flera kommunala bostadsbolag samt involvera forskare och studenter.

Man arbetar i fyra sammanhängande delprojekt för anta utmaningen: testbäddar, upphandling, arena och kunskap.

- En utmaning är att få fram tillräckligt med testbäddar, det vill säga miljöer där man kan testa teknik och innovation i riktiga bostäder där människor använder tekniken i vardagen, säger Erik Stenberg. Tillgången till testbäddar fyller en viktig funktion, främst inom miljöteknik och byggområdet där det ofta finns höga trösklar i form av dyrbar infrastruktur och långa tidsperspektiv.

Det gäller att hitta lösningar på de utmaningar som finns inom bostadssektorn. Boendet står till exempel för nära 40 procent av energianvändningen i Sverige och ger upphov stora utsläpp av växthusgaser.

En annan utmaning är att skapa mötesplatser för företagen och de andra aktörerna.

- Inom Länsstyrelsen finns väl utbyggda nätverk, men inga arenor där miljöteknik, bostadsbyggande och segregation kan mötas, fortsätter Erik. Vi måste boosta de inblandade att ta del av de senaste innovationerna genom utbildningar och möten.

-Engagemanget hos samtliga inblandade har överträffat mina förväntningar, säger Erik. Vi har som målsättning att den modell som byggs upp i detta projekt ska leva kvar i framtiden. Det innebär att vi måste se till att den är kraftfull och bra. Och jag tycker att vi är på god väg!

I ett tidigare skede skulle det här ha varit flera små projekt som alla talade sitt språk, men här har vi slagit ihop dem till ett stort. Vi tror att det är bra.

Fredrik Meurman är en i gruppen av följeforskare som arbetar tillsammans med GBS-projektet. Deras uppgift är att studera processerna, mer än sakfrågorna. Och att göra regelbundna avstämningar i form av delrapporter som säkerställer att projektet går åt rätt håll.

- Det här är ett unikt projekt, säger han. I Sverige är vi ju väldigt sektoriserade men här ska olika grupper och yrkeskunskaper jämka samman sitt arbete med att skapa hållbara, miljövänliga bostäder som minskar segregationen i samhället. Ingenjörer ska kommunicera med beteendevetenskapare.

Göteborg och Skåne har liknande problem med bostadsbrist. Både Erik Stenberg och Fredrik Meurman tror att arbetsstrukturen i GBS-projektet skulle kunna appliceras även i dessa regioner. Däremot är kanske förutsättningarna på landsbygden annorlunda än i städerna, medan målen är de samma.

- Det sättet som Grön BoStad är organiserat skulle absolut kunna användas av flera regioner i landet, säger Erik. Problemet är att landsbygden inte har samma muskler. Många kommuner har inte byggt nytt på jättelänge. Men det finns flöden som går åt andra hållet också. Många kommuner ute i landet har jobbat smartare och längre med hållbarhetsfrågor än vi i storstaden.

- Det roligaste med projektet är det känns oerhört angeläget, säger Fredrik. Vi måste få till en bättre hållbar bostadsproduktion och samtidigt få till den sociala fördelningen för att motverka utanförskap. Det är på det viset vi kan stoppa utvecklingen med att det bränns bilar i förorterna!

Målsättningen med projektet Grön BoStad:

  • skapa 50 nya arbetstillfällen hos samarbetande företag
  • uppnå 75 samarbetande små och medelstora företag
  • 150 aktivt medverkande företag
  • 20 företag som deltagit i testbädd
  • 15 företag som deltagit i upphandlingar
  • 10 kommunala bostadsbolag som deltagit i upphandlingar
  • 10 kvinnor och/eller kvinnligt ledda företag som engagerats
  • 10 engagerade företag som leds av personer med utländsk bakgrund
  • 5 grupper ur civilsamhället som involverats i delprojekt