Tillväxtverket

Skräddarsydda projektledarträffar hösten 2016

Framgångsfaktorer, erfarenhetsutbyte och koldioxidsnåla lösningar i fokus på höstens projektledarträffar.

November 2016 samlades projektledare från hela landet i ett vinterfint Stockholm för att diskutera framgångsfaktorer och utmaningar, samt bli påminda om varför just deras koldioxidsnåla innovationer och lösningar är viktigare än någonsin. Under träffarna hittades nya kopplingar och samarbetsmöjligheter projekten emellan. Stämningen var god och samtalen entusiastiska och många!

Syftet med Klimatsynks projektledarträffar är att främja samarbete, lärande och erfarenhetsutbyte mellan projekt och insatser på regional och nationell nivå. Träffarna inleddes med information från Klimatsynk. Därefter presenterade Energimyndigheten Fyra framtider – Energisystemet efter 2020 som Måns Nilsson, forskningschef på Stockholm Environment Institute (SEI), sedan kommenterade.

Se webbföreläsningen Fyra framtider – Energisystemet efter 2020 


Fyra framtider - Energisystemet efter 2020: Vilka trender leder oss dit och var befinner vi oss idag?


Energimyndighetens Åsa Tynell och Christine Riber Marklund presenterade utredningen ”Fyra framtider - Energisystemet efter 2020”. Utredningen lyfter fyra tänkbara framtider; Forte, Legato, Espressivo och Vivace. Deltagande projektledare och handläggare (från Tillväxtverkets kontor) visade särskilt intresse för Vivace, där energi är en språngbräda för tillväxt på klimatets villkor. I Vivace vill Sverige vara en global föregångare inom klimatlösningar och miljöteknik för ett hållbart globalt energisystem. Politikens fokus ligger på klimatsmart forskning och innovation, demonstration och kommersialisering på bred front.

 

Globala megatrender som genomsyrar de fyra framtiderna:

 

  • Global uppvärmning fortsätter
  • Fattigdom minskar och utbildningsnivån ökar
  • Natur, miljö- och hälsofrågor blir allt viktigare
  • Digitalisering utvecklar helt nya tjänster
  • Teknisk utveckling fortsätter i snabb takt
  • Globalisering länkar ihop länder på nya sätt
  • Fler människor behöver bostäder
  • Konkurrensen om naturresurserna ökar

Slutsatser ur utredningen:

  • Politik och styrmedel behövs
  • Samhällsplaneringen påverkar framtidens energianvändning
  • Transportsystemet och byggnader knyts allt starkare till resten av energisystemet
  • Ökad andel el av energianvändningen
  • Forskning och innovation för en globalt hållbar framtid
  • Att uppnå FN:s globala hållbarhetsmål beror starkt på energisystemets utveckling

Se hela föreläsningen "Fyra framtider" nedan.

 

Prisfall på förnybart, elbilsskifte och behov av rätt investeringar


Måns Nilsson bidrog med reflektioner om scenarierna samt hur olika forskningsrön, policys och energitrender kan påverka de olika projektportföljerna. Mot bakgrund av de fyra framtiderna, lyfte Måns Nilsson aktuella forskningsrön om bland annat fallande priser på solel och vindkraft, en utveckling som underskattats av stora energianalytiker på exempelvis IEA. Samtidigt kvarstår stora utmaningar inom flera områden; i transportsektorn kommer exempelvis gigantiska globala satsningar på infrastruktur (90 tusen miljarder dollar, enligt New Climate Economy) att göras, vilket gör att användningen av fossila bränslen riskerar att öka om inte investeringarna går åt rätt håll. Det är i just dessa stora investeringar som skiftet från fossilt till förnybart måste ske. Å andra sidan har möjligheterna att vända den negativa trenden förbättrats avsevärt, till exempel kommer elbilsmarknaden att öka kraftigt under de närmaste åren, enligt Måns.

Måns Nilsson lyfte även finansbranschens kritiska roll i klimatomställningen och den uppväxling som nu sker och som exempelvis resulterar i gröna obligationer och fonder. Stora investeringar kommer alltså att krävas för att nå klimatmålen. Enligt en studie av IEA som presenterades på Business & Climate Summit 2016 krävs investeringar på 75 biljoner dollar i förnybar energi för att kunna möta de internationella klimatmål som presenterades på COP21 i Paris.

 

Lärdomar från dagen


Under eftermiddagens workshop förtydligades ett flertal gemensamma framgångsfaktorer och utmaningar bland projekten, såsom att arbeta behovsorienterat samt att ha en nära samverkan och samordning med projektaktörer och målgrupper. Att ha en tydlig projektlogik samt arbeta i linje med den miljöstrategiska agendan i kommunerna var andra exempel på framgångsfaktorer. De främsta utmaningarna låg i att identifiera och engagera målgruppen, att samordna arbetet och skapa en tydlig projektlogik när många aktörer är involverade.

 

Relaterade länkar och material