Tillväxtverket

Grön BoStad ska bidra till Stockholms stadsomvandling

Intervju: Så bygger du ett inkluderande och hållbart Stockholm

Stockholms bostadsmarknad har nått ett kritiskt läge. För många stockholmare och inflyttare är bostadsbristen akut, enligt forskare på KTH. Det tydliggörs i Boverkets senaste prognos med beräkningar att 700 000 bostäder behöver byggas på tio år för att möta hushållens behov. Det kräver insatser i nivå med 60-talets miljonprogram.

Erik Stenberg är arkitekturforskare och har arbetat med stadsutveckling och miljonprogramsfrågor i många år. Nu är han projektledare för Grön BoStad som beviljats medel på 30 miljoner kronor för att växla upp den hållbara stadsutvecklingen i Stockholm. Här kan du läsa en intervju med Erik där han berättar om de verktyg som möjliggör utvecklingen.

Hur ser du att GrönBostad bäst kan bidra till en hållbar stadsomvandling i Stockholm?

I GrönBostad vill KTH, IVL, SUST och Länsstyrelsen Stockholm kraftsamla den kunskap som finns i Stockholmsregionen för att göra bostadsbyggandet och stadutvecklingen lite grönare lite smartare lite hållbarare. Jag har själv arbetat med miljonprogramsfrågor under lång tid på KTH, och för mig är det tydligt att vi inte löser den sociala hållbarheten enbart inom miljonprogramsområdet, utan att vi måste titta på hela staden och regionen som en sammanhängande organism. Det måste sitta ihop med en större idé om hur vi löser de utmaningar som uppstår av att fler kommer att bo tillsammans på samma yta. Bostadsbyggandet i sig kan bidra till minskade CO2-utsläpp, en minskad segregation och därmed en hållbar stadsutveckling.

 

Idag befinner vi oss på SGBC-konferens ”Building sustainable” i Stockholm. Om du fick ta tempen på branschen här idag, vilka tre nyckelord skulle du välja för att illustrerar stämningen?

Optimistisk, medveten och fartblind.

Vill du utveckla?

Jag vill betona hur viktigt det är att vara källkritiskt till den data som presenteras. Det är lätt att missa helheten, som till exempel att segregationen faktiskt ökar samtidigt som vi optimistiskt slår oss för bröstet att enskilda hus eller områden förbrukar mindre energi. Därav ”fartblindheten”.

 

Bostadsbristen i Stockholm är kritiskt och många anser att bristen hämmar Stockholmregionens tillväxt. På vilken sätt kan GrönBostad arbeta för att öka byggandet av hållbara bostäder i Stockholm?

Den fortsatta urbaniseringen är en drivkraft som ökar behovet av bostäder. En typ av en politisk tro på marknaden har begränsat utbudet av bostäder. Det gör att vi i Sverige under de senaste 30 åren sammanlagt har byggt för lite.

GrönBostad vill visa att det inte bara handlar om bostadsbrist i Stockholmsregionen, som nyproduktion av 300 tusen bostäder kommer att lösa, GrönBostad vill även fokusera på renoveringen av de cirka 200 tusen bostäder från miljonprogrammet som redan finns. Vi kan säkert lösa en del av bostadsproblemet i det befintliga bostadsutbudet. Det sker även en omvandling av fritidshus som blir ombildade till permanenta bostäder. Denna utveckling ställer höga kvar på miljön, där den större belastningen på gamla avloppsystem innebär en ökad miljöpåverkan på Östersjön.

 

Vad upplever du som det största hindret respektive möjligheten?

De långsamma processerna är ett hinder för ökat bostadsbyggande; det är inget fel med komplicerade processer men de behöver bli effektivare. Lagen om offentlig upphandling är en möjlighet där kommunernas roll bör revideras, kvalitet före kvantitet är det viktigaste verktyget. Sustainable Innovation kommer att arbeta med upphandlingsfrågor inom Grön BoStad. Kommunerna är nyckelaktörer som har motverkats av den med undantag av regleringar av kommunala särkrav nästan obefintliga nationella bostadspolitiken i många år . Kommunerna är klämda men de sitter på väldigt mycket makt.

 

SME som verkar inom hållbart byggande/hållbar statsutveckling stöter inte sällan på politiska, finansiella och tekniska hinder. Hur kommer GrönBostad att arbeta för att röja under hinder för SME?

Cleantech-sidan har till exempel inte haft möjlighet att visa upp sina innovationer i verkliga och vanliga byggnader. Det finns därmed ett behov för att avsätta mer resurser för testbäddar som IVL kommer att göra inom grön BoStad. Hindret att SME inte får delta i upphandlingar har jag nämnt tidigare. Genom att skapa en Arena kommer Länsstyrelsen att ge små och medelstora företag (SME) verktyg, kunskap och situationer att träffa och möta möjliga beställare samt kunna länka till kommunala processer. Men även Internet of things, nudging och regional samverkan är viktiga komponenter vid samhällsbyggande så att alla får tillgång till den senaste kunskapen. Där kommer KTH att kunna bidra med sin kompetens.

 

I rapporten Skillnadernas Stockholm (2015) påvisas det att medellivslängden skiljer upp till 8 år mellan olika bostadsområden. Utifrån ett Q helix perspektiv, vad är de viktigaste åtgärderna för att tackla denna bistra verklighet och hur kan ert projekt bidra med?

Det är mycket viktigt att också kunna se att stadsbyggandet är ett medel för att motverka en växande segregation. Det handlar till exempel om relationen mellan det nybyggda och det befintliga; vem som får ta del av de senaste innovationerna och de bästa idéerna. Trickle down effekten är för svag, innovationer i nyproduktionen når inte de boende i socio-ekonomisk utsatta områden. Så som vi bygger idag så sitter bostadstrappan inte ihop och begreppet ”att göra bostadskarriär” är inte möjligt för alla. Många grupper ur civilsamhället har bättre koll på effekterna av dagens bostadsbyggande medan våra offentliga institutioner har bättre koll på processerna. Målet är att kitta i hop dessa perspektiv. GrönBostad ska göra den breda massan av bostadsbyggandet mer tillgänglig för regionens medborgare och mer hållbar för politikerna.

 

Världens länder letar just nu lösningar för snabbt växande städer, och i Stockholm Green Economy Leader Report (LSE 2013) anger att bostadssektorn i länet står för 32% av energianvändningen.

  • Har du något favoritexempel eller modell för hållbara stadslösningar som du skulle vilja se fler exempel på?

Jag anser att Lacaton Vassal och Druots lösningar för ombyggnader av efterkrigstidens flerbostadshus och nyproduktion i anslutning till dessa i Franrikes förorter är brillianta. Deras publikation ”PLUS” från 2007 är fortfarande måttstocken för hur ekonomisk och social hållbarhet kan samverka. De har lyckats hitta en specifik lösning på en specifik plats som samtidigt bidrar till den gemensamma välfärden.

Även Jesse Keenans arbete ”NYC 2040: Housing the Next One Million New Yorkers” vid CURE på Columbia University i New York som handlar om hur stadens behov av nya bostäder inte kan lösas enbart genom befintliga verktyg och processer är relevant. Där pekas det på behovet av nya modeller som kopplar samman den existerande staden med den nya.

 

I ett drömscenario – år 2030, vad kommer prägla Stockholms stadsbyggnad, ur ett ekologiskt, ekonomiskt och socialt perspektiv?

År 2030 är produktionstakten högre och mer industrialiserad, samtidigt mer individualistisk och komplex. Stockholm är grönare och bostäderna har en mindre miljöbelastning. Idag slängs till exempel 2,5 ton material vid varje lägenhetsrenovering. Vi har lyckats använda renoveringen av efterkrigstidens bostäder som en innovationsgrund och sedan växla upp kunskapen in i nyproduktionen. Det som byggs 2030 ska peka ytterligare 30 år framåt i tiden och visa vägen för det glokala samhälle vi vill ha.

Erik Stenberg, projektledare Grön BoStad